Maryland University i USA har sammanställt en del intressanta fakta om värdet av kreatin som kosttillskott. I faktabladet ger man en nyanserad bild av kreatin där både positiva och negativa studier tas upp.
Kreatin är en naturligt förekommande tripeptid som finns i kött och fisk. Den är uppbyggd av de tre aminosyrorna Arginin, Glycin and Methionin. Till skillnad från vanliga peptider och aminosyror så används den inte till uppbyggnad av protein utan förekommer istället i fri form eller som kreatinfosfat i kroppen. Kreatin tillverkas även av kroppen själv i levern, njurarna och bukspottkörteln. Kreatin konverteras till kreatinfosfat och lagras inne i muskelcellerna. Vid kortvarigt, högintensivt arbete så konverteras kreatinfosfat till ATP som är den huvudsakliga energikällan i kroppens celler. Hos en frisk genomsnittsperson med normal kosthållning så kommer hälften av kreatinet från kroppens egen produktion och hälften direkt från kosten.
Kreatin är ett populärt kosttillskott bland kroppsbyggare och elitidrottare och en central komponent i pre-workoutoutprodukten Jack3d. Det uppskattas att amerikaner spenderar i snitt 14 miljoner dollar per år på kreatintillskott. Tjusningen med kreatin är att det potentiellt kan öka muskelmassan och den fysiska prestationsförmågan – i synnerhet under kortvarigt högintensivt arbete.
Alla mänskliga studier har dock inte visat på förbättrad fysisk prestanda eller ökad muskelmassa av kreatinsupplementering. Ej heller verkar kreatin ha samma effekt på alla människor. Dem som redan har höga nivåer av kreatin i kroppen tjänar inget på att supplementera med kreatin. Kliniska studier visar dock även att kreatin kan motverka den muskelsvaghet som följer av olika sjukdomstillstånd såsom hjärtsvikt och muskeldystrofi.
Det bör poängteras att de flesta försöksobjekt som fått prestationshöjande effekt och ökad muskelmassa av kreatin har varit unga människor i 20-årsåldern och i övrigt i huvudsak personer med svåra sjukdomstillstånd.
Läs hela faktabladet här.